Kvikkjokk - 1 km syd Goabddabakte 25 km

Ett stort gäng bestående av två familjer som kom sent igår kväll såg till att få fart på oss i morse. Före kl 6 började de slå i dörrar, laga frukost under högljutt käbbel och väga sina ryggsäckar utanför vårt fönster.
Bara att gå upp, packa ryggsäck, städa ur rummet, tala om för de störande vad vi tyckte, äta frukost och sen invänta den bokade båtturen till Kungsledens sydliga fortsättning.

Våra nypåfyllda säckar vägde 22 respektive 16,5 den här gången. Mer lagom för Bella jämfört med Abisko.

En stressad båtförare hämtade oss men lugnade ner sig på färden och vi pratade om förra årets guidade tur han gav oss. När vi var framme fick han den extra hundring han lämnade tillbaka på kvällen förra året då han upptäckt att han fått för mycket betalt. Jag blev så snopen den gången att jag inte kom mig för att säga åt honom att behålla den när han var så ärlig. Den fick han nu i stället.

Sen bar det iväg uppåt. Kvikkjokk ligger lågt, bara drygt 300 meters höjd. Därför blir det en rejäl stigning åt vilket håll man än går. Åt vårt håll börjar det med 300 m uppdelat på tre omgångar. Sen är man uppe ur granskogen och ute på härliga gräsängar med gles dvärgbjörkskog. Den mjukaste och bästa stigen vi vandrat så långt.
Så fortsätter det ända till vindskyddet vid Tsilienjåkk där vi lunchade. 

Redan efter fem km hade vi dock gjort ett fynd. Grabbarna i Le Trek hade berättat för oss att de träffat två tyskar med alldeles för tunga ryggsäckar. De skulle fiska och vaska guld men orkade inte ta sig dit de tänkt så de gav grabbarna en liter Rom de inte orkade bära.
När vi stannade för att vila på ett ställe fick vi se fem chokladkakor ligga på en sten. Tyskarna hade alltså lättat lasten ytterligare. Alla som läst bloggen från början av turen vet hur Bella reagerar på chokladfynd. Hon kan inte motstå dessa så en kaka åts upp omedelbart och de andra fick tynga hennes ryggsäck.

Vi bestämde oss för att gå ner en bit vid en jokk nedanför fjället Goabddabakte där vi rastat förra året och visste det fanns fina tältplatser. De 25 km fick räcka för idag även om det varit bra med några till då vi ska försöka nå Jäkkvik på 3,5 dagar för att få en halv vilodag där ändå.

På väg ner mot lägerplatsen hittade vi rejält med hjortron så kvällens dessert var räddad.
Tyvärr fanns det även knott vid lägerplatsen och det var inget gott omen med tanke på morgondagens passering av Piteälvens dalgång och våra traumatiska minnen från förra årets vidriga knottplåga där.