Dag 2

5 km syd Treriksröset - Rostahytta 30,5 km
Vi låg kvar länge i tältet första morgonen. Det hade regnat, stundtals hårt, hela natten. Det slutade vid åtta och vi gick upp, rev tältet och gav oss av.


Vi hade sagt till varandra att den första etappen ner till Abisko skulle vi ta det lugnt och låta våra kroppar vänja sig vid belastningen. Den föresatsen kom på skam redan första dagen. Efter tolv km i kuperad terräng kom vi till Pältsastugan runt lunch. Den sista på svensk sida. Där stod det en skylt om att det var 16 km till Rostahytta på norsk sida.
Vi tänkte att vi går så långt som det känns bra men inte ända dit. Jag hade fått känningar i hålfötterna av de sulor som känts så bra i kängorna hela förberedelsetiden så jag bytte och stoppade i de gamla jag haft tidigare. Tyvärr hade jag utan att egentligen märka det redan fått blåsor.


Efter en fin eftermiddag stannade vi och kokade middag. Enligt min klocka skulle vi ha 4 km kvar till stugan så vi bestämde oss för att gå dit.
När vi gått de 4 km och borde vara framme kom vi till en skylt som sa att det var 4,5 km kvar. Det visade sig att det var två mil mellan stugorna och inte 16 km. Eller så har de lite längre kilometrar i den här landsändan av praktiska skäl när avstånden annars blir så stora.


Strax före stugan skulle bi passera en jokk på en bro. Det visade sig att det var en skapligt brant stege i manshöjd för att komma upp på bron. Precis vad jag längtade efter just då att klättra på en stege med 35 kg sprattlande hund i armarna. Väl uppe gick han snällt över och väntade på att bli nerlyft för nästa stege.
Väl framme vid de fina stugorna upptäckte vi att allt var låst och tillbommat. Vi hade tur när vi stod där för en fiskare dök upp från ingenstans och låste upp åt oss mot att vi bjöd på kaffe.


Det kändes helt ok att komma in och torka blöta kläder, få i sig varm mat och krypa ner i sovsäcken. Kollade på min favoritleksak, Suntoo Ambit, och jag hade bränt 4000 kalorier under dagens motionspass räknat på min kroppsvikt men utan 20 kg på ryggen. Snacka om Biggest Loser i fjällmiljö.

 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0